Skip to content


Hantering av personuppgifter, upphovsrätten och offentlighetsprincipen

Den här filmen handlar om personuppgiftslagen (PuL), sekretesslagen (BBS), offentligthetsprincipen och upphovsrättslagen (URL):

Juridiken i Internetåldern – Studentfilmen from KTH Learning Lab on Vimeo.

Personuppgiftslagen

Personuppgiftslagen (PuL) finns för att skydda människors personliga integritet. Typiska personuppgifter är namn, adress, telefonnummer och bilder. Särskilt viktigt är skyddet av uppgifter om hälsa, sexualitet och etniskt ursprung och dessa kan ibland synas på till exempel bilder (som man därför måste hantera extra varsamt).

PuL innebär att du måste ha elevens samtycke innan du publicerar hans eller hennes uppgifter på nätet. Detta godkännande kan du till exempel ha fått via e-post. (Du måste alltså inte ha hans eller hennes handskrivna namnteckning på ett papper.) I samband med att du ber om samtycke bör du berätta vad du kommer att använda publiceringen till.

Sådan publicering som är nödvändig för att kursen ska fungera är tillåten även utan att du bett om tillstånd, men detta gäller till exempel sällan för bilder. Låt därför gärna bilderna vara med på frivillig grund.

Offentlighetsprincipen

Nästan alla prov och inlämningsuppgifter som eleverna på kommunala eller statliga skolor lämnar in under sina kurser, är så kallade allmänna handlingar. Det innebär att de omfattas av offfentlighetsprincipen. (Undantag är sådant som omfattas av personuppgiftslagen respektive sekretesslagen, men det är mycket ovanligt.)

Uppsiktsskyldigheten

Är du administratör för en kursplattform, wiki, blogg eller annan webbplats, har du ansvar för innehållet där och måste plocka bort material som bryter mot lagen eller är olämpligt på andra sätt. Om någon skulle skriva kränkande saker om andra personer är du inte ansvarig för vad de skrivit, men du är ansvarig för att plocka bort det så fort som möjligt. Det handlar alltså om ett slags uppsiktsskyldighet av interaktiva webbplatser.

Upphovsrätten

Upphovsrätten innebär att du måste be om lov innan du använder andras material. Det finns vissa undantag (den så kallade inskränkningslistan), bland annat att du får göra ett visst antal kopior för enskilt bruk. Det innebär att du får använda dem privat hemma, men inte att du får lägga ut materialet på en kurswebb (om du inte bett om lov först eller det framgår på materialet att det är tillåtet, till exempel med hjälp av en Creative Commons-licens).

Om du vill använda dina elevers uppsatser för att visa kommande elever, måste du först fråga om lov. Annars är det ett intrång i upphovsrätten. Ligger materialet redan öppet på nätet är det dock självklart att du kan använda det (precis som alla andra kan göra det), men då bör du länka till det, inte kopiera och klistra in det på andra ställen.

***

Den här filmen handlar om upphovsrättslagen och ca 8 minuter in i filmen tar man upp offentlighetsprincipen och några vanliga missuppfattningar och misstag:

Juridiken i Internetåldern – Lärarfilmen from KTH Learning Lab on Vimeo.

Om du vill använda ett material som du har hittat till en av dina kurser, så fråga först upphovsmannen om du kan få använda det så som du har tänkt dig. Se till att du har en överenskommelse sparad till exempel via epost.

Att be in lov kan vara lite omständligt, så därför är det bra att känna till undantagen. Du har enligt filmen till exempel rätt att ta ett visst antal fotokopior, rätt att göra kurskompendier av material som är mer än 5 år, du kan använda dig av citaträtten och du kan sjunga eller citera på lektionstid utan att först fråga om du får använda materialet. Du kan också komma runt problemet genom att lägga öppna länkar i ditt kursmaterial där du hänvisar dina elever till materialet på dess ursprungliga plats. Ligger det öppet på nätet så kan dina elever sedan ta del av det och eventuellt själva skapa kopior för enskilt bruk.

När du själv skapar undervisningsmaterial som är kopplat till ditt arbete, kan det vara bra att ha klart för sig vem som äger materialet. Är det du själv eller din arbetsgivare? Om du och din arbetsgivare inte kommit överens om något annat så är det du själv som har rätten till det. Särskilt när du skapar material tillsammans med kollegor kan detta vara en viktig fråga. Vem uppdaterar materialet om den person som skapat det byter arbete? Vem har rätten till ett gemensamt arbete om kollegornas vägar skiljs åt? Skriv en enkel och tydlig överenskommelse (till exempel ett mötesprotokoll), så minskar riskerna att det uppstår problem.

Offentlighetsprincipen innebär att vem som helst kan begära ut inlämnade uppgifter, prov och skriftliga diskussioner på dina elevers kursplattform. Du har inte rätt att fråga vem som vill ha ut materialet och vad det ska användas till. Däremot bör du gå igenom materialet och göra en bedömning av att det, innan du lämnar ut det så att det inte innefattas av sekretesslagen eller personuppgiftslagen.

Allmänna handlingar ska sparas. Arkivlagstiftningen innebär att man inte får ens slänga sin e-post utan att ha stöd för det. Jisses, vår epostlåda på jobbet blir ju full nästan meddetsamma. Vi måste slänga för att få plats. Hur går det ihop?

Tips:

På datainspektionens webbplats kan du hitta en bra information om dessa lagar. Här kan du till exempel hitta intressant material under temat ”skola”:  http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/skolor/ och här kan du få svaret på frågan ”Hur förhåller sig personuppgiftslagen till offentlighetsprincipen?”:  http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/personuppgiftslagen/hur-forhaller-sig-personuppgiftslagen-till-offentlighetsprincipen1/. Här kan du hitta en användbar ordlista med förklaringar av ord som datainspektionen ofta använder:  http://www.datainspektionen.se/ordlista/.

 


0 Responses

Stay in touch with the conversation, subscribe to the RSS feed for comments on this post.



Some HTML is OK

or, reply to this post via trackback.