Här kan du läsa mer om hur en lärare på Stagneliusskolan i Kalmar valt att använda bara digitala resurser och samarbetsverktyg i NO-ämnena: http://www.celainfo.se/index.676-1.html
I den här filmen från Internetkunskap.se får du lära dig de viktigaste grunderna i att tänka kritiskt och hitta korrekt information på internet samt tips på webbplatser där du kan hitta användbar och pålitlig information.
Hur värderar du informationen från en sökning? Sökmotorn Google rangordnar innehållet efter vilka sidor som är mest populära, inte efter vilka sidor som är mest korrekta.
Varför är källkritik så viktigt? En källkritisk hållning är så klart viktig inte bara på webben, utan även i andra sammanhang.
Vilka är de vanligaste källorna till information? Här får du tips på hur du kan tänka för att kunna använda information från olika typer av källor på ett klokt och tryggt sätt. Det kan handla om sökmotorer men också om databaser, wikis, nyhetssök och sociala nätverk som till exempel Facebook och Bilddagboken.
Vad är viktigast att tänka på när det gäller källkritik? Utnyttja Internet för att hitta flera källor och jämför dem med varandra och tala alltid om varifrån du hämtat materialet (webbplatsens namn, avsändare och webbadress) och när du hämtade det (datum).
Lilla länklistan:
Här har Internetkunskap.se samlat länkar till alla de webbplatser och tjänster som de går igenom i filmen så att du enkelt ska hitta rätt! I listan hittar du även ett par tjänster som inte nämns i filmen men som kan vara kul och bra att känna till.
På kursen LC200N Digital Kompetens II vid KTH fick jag följande tips på filmer från Otis College of Art and Design i Los Angeles, Kalifornien. Filmerna är bra, men musiken kan tyvärr vara lite påfrestande.
Försök att kritiskt granska källan. Hur många referenser har källan? Vem har skrivit dessa? Är det samma författare som källan självt? Vad kan du få reda på om författaren? Vad kan du få reda på om organisationen? Finns kontaktuppgifter till författaren? Verkar stoffet bra utifrån dina tidigare kunskaper i ämnet?
Bloggar kan användas till mycket. I kvällens workshop (på Korsavadsskolan torsd 24/11 2011) har vi tittat på några möjliga användningsområden:
en kursblogg med veckoplanering och uppgifter och med möjlighet att samla in svar eller frågor på uppgifter. Denna typ av blogg bygger på att den uppdateras regelbundet.
en materialbank i ett ämne. Materialet kan fyllas på allt eftersom behov och intressen uppkommer och fungerar som en digital resurs. Denna blogg bygger på att det som finns i den har ett bestående värde. Man ska alltså kunna hitta material här som man längre fram kommer att vilja söka upp igen.
en loggbok för ett projektarbete. Då skriver eleven regelbundet om hur projektet framskrider och handledaren kan läsa inläggen och skriva kommentarer med tips och synpunkter.
I den här filmen av Internetkunskap.se får du tips om de viktigaste grunderna i att söka och hitta rätt information på Internet. Du får också tips på några webbplatser där du kan hitta användbar och pålitlig information.
Vad är en sökmotor?Internetkunskap.se går enkelt igenom hur en sökmotor fungerar och vilka de största sökmotorerna är.
Hur kan du söka?Du lär dig bland annat vad det innebär att skriva ”annas skolprojekt” i sökfältet och vilka andra knep du kan ta till för att så snabbt som möjligt hitta just den information som du är ute efter. Internetkunskap.se går även igenom funktioner såsom ”Avancerat sök”, hur du kan få sökresultaten översatta till svenska (eller annat språk) och vad Googles ”jag har tur”-knapp egentligen betyder.
Hur kan du förbättra sökresultatet? Internetkunskap.se ger tips på hur du kan filtrera dina sökresultat till exempel efter datum, plats eller typ av innehåll (film, bild, nyhet, bloggpost, Twitterstatus också vidare) och förklarar vad det innebär att Google ger dig ”personliga sökresultat”. Du lär dig även vad det är för skillnad på sponsrade länkar och organiska sökresultat, vilket kan vara viktigt att känna till när du ska klicka dig vidare utifrån dina sökresultat.
Vilka andra platser är bra för att söka information? Internetkunskap.se ger dig några alternativ till Google när du letar efter information. Du får till exempel lära dig hur man kan använda Facebook och Twitter och varför det bland kan vara bättre att söka där än exempelvis på Google. De tar även upp webbplatser och tjänster som Wikipedia, NE.se, Twingly och Delicios och guidar dig i när du bäst använder respektive tjänst.
Lilla länklistan:
Här har Internetkunskap.se samlat länkar till alla de webbplatser och tjänster som de går igenom i filmen så att du enkelt ska hitta rätt! I listan hittar du även ett par tjänster som inte nämns i filmen men som kan vara kul och bra att känna till.
Med hjälp av Google Scholar kan du söka efter vetenskapligt granskade skrifter, avhandlingar, böcker, referat och artiklar från bland annat universitet och andra akademiska organisationer. Här kan du läsa tips på hur du kan söka: http://scholar.google.se/intl/sv/scholar/help.html.
Här kan du söka efter vetenskapliga webbplatser sorterade efter olika ämnen (till exempel medicin, humaniora och juridik): Intute http://www.intute.ac.uk/
vad du ska tänka på när du ska göra en sökning. Vet du till exempel vad trunkering är och hur du kan använda det?
hur du gör en sökning på databaser resp på Internet.
hur du utvärderar ditt sökresultat.
hur du kan få fram originaldokument.
hur du skriver en referenslista för tryckt material och för webben.
Gör även de interaktiva testerna kring databassökning, Internetsökning, originaldokument och referenslistor, för att se hur mycket som fastnade! Lycka till!
SpringerLink – Webbsida med artiklar om informationssökning.
jonasfransson.com – En blogg om informationssökning av Jonas Fransson, doktorand på IVA/Det Informationsvidenskabelige Akademi i Danmark. Han har också skrivit en bok, Effektivare informationssökning på nätet, som grundligt går igenom ämnet och finns tillgänglig online både på svenska och engelska.
Oskar Blomqvist, som också arbetar med Student Helpdesk på skolan, visade oss vilka inställningar han valt för när datorn ska gå i vänteläge respektive stängas av. Datorn kan nämligen reagera lite olika när man slår ihop locket eller trycker på startknappen, beroende på vilken inställning man valt. Det är alltså inte självklart att de automatiska inställningarna passar dig och dina behov bäst. Ta dig en funderare och byt om du tycker att det behövs. Därefter visade han vilka snabbkommandon på tangentbordet som han brukar använda.
Här är Oscar Blomqvists lista över ”hotkeys”:
Ctrl + C = kopiera Ctrl + X = Klipp ut Ctrl + V = klistra in ovanstående Ctrl + A = markera allt Ctrl + S = spara dokument Ctrl + P = skriv ut dokument Håll inne Ctrl = markera flera objekt Håll inne Shift = markera allt från det föregående, ner till det markerade
Alt + Tab = Byt till föregående fönster Start-knappen + M = genväg till skrivbordet Start-knappen + E = Den här datorn
Alt + F4 = stäng ner program
Håll inne Ctrl för att hoppa mellan varje ord när du använder tangenterna.
Det är bra om ni som elever funderar över vilka behov och intressen ni har vad gäller skolans datorsystem, så att ni kan vara med och påverka. En it-lösning som diskuteras mycket just nu är Hypernet: http://www.ist.com/sve/sektor-2/gymnasieskola?tabID=265. Efter vad jag förstår skulle den kunna ersätta Dexter och Unikum (men den verkar tyvärr inte innefatta något slags forum eller integrera någon epost). Vad tror ni om den?
Madeleine Liwell Jeppsson talade om ett 3D-projekt i Gärsnäs.
Vid vår nätverksträff med Learnit24 i Simrishamn berättade Madeleine Liwell Jeppsson om hur hon och hennes elever i Gärsnäs deltagit i en pilotstudie i professor Ann Bamfords forskning. Madeleine och eleverna arbetade med ett tema kring kroppen. De läste fakta, diskuterade, tittade på filmer och gjorde egna presentationer av vad de lärt sig. Hälften av eleverna fick se på film i 3D och den andra hälften fick se på motsvarande filmer men i 2D.
Man fann att båda grupperna lärde sig mycket, men att eleverna i 3D-gruppen hade roligare och var mer inspirerade. Efteråt kunde de fler detaljer och de hade fått en djupare förståelse. Bland annat kunde de, till skillnad från den andra gruppen, beskriva hur blodet flyter. De löste också sina praktiska uppgifter på ett mer kreativt sätt och använde sig ofta av 3D även i sina redovisningar.
Vill du höra Madeleine Liwell Jeppsson tala om projektet har du chansen på Skolforum den 1 nov kl 12. Läs mer om detta här: http://invitepeople.com/public/seminars/205
Upphovsrätten är en lag som kommit till för att skydda konstnärers, författares, kompositörers eller filmskapares rätt till sina egna verk, så att de ska kunna få betalt för sitt arbete. Men upphovsrätten är även till för dig när du målar, skriver, komponerar, musicerar, fotograferar eller filmar. Lagen innebär att den som skapar något, automatiskt har rätten till sitt verk. Detta gäller både den ideella rätten, som innebär att han eller hon själv får bestämma hur och i vilket sammanhang verket används, och den ekonomiska rätten, som innebär att han eller hon har rätt att ta betalt när någon använder verket. Den ekonomiska upphovsrätten kan man välja att avstå ifrån, men man har alltid kvar den ideella rätten.
Creative Commons är en samling upphovsrättslicenser skapade för Internet. De är lätta att förstå och använda. Mitt råd är att du lär dig dem. Då hittar du nämligen lättare material som du kan använda fritt (så länge som du ger erkännande till upphovsmannen). Du kan kan också lättare sprida dina egna verk på Internet och samtidigt tala om hur du vill att de ska användas. Licenserna passar för alla typer av material: bild, text, film eller ljud. Här kan du läsa hur enkelt det kan vara: http://ikttips.skolbloggen.se/2011/01/21/kallhanvisningar-till-bilder/
Många säger lite slarvigt att de är för eller emot fildelning. Men det är naturligtvis inte olagligt att dela med sig av det som man själv skapat eller sådant som har till exempel Creative Commons-licens. Det är när man delar filer som är upphovsrättsskyddade som man bryter mot lagen. Det kallas illegal fildelning.
I dag på mentorstiden talade vi om plagiat och akademisk hederlighet. Inte för att någon här fuskat, utan för att det i dag upptäcks allt fler högskolestudenter som plagierat och som därför blir avstängda från sina studier. Här kan du till exempel läsa Tornbjörn Tenfälts artikel, som publicerades 14 aug 2011, http://www.dn.se/nyheter/sverige/okande-fusk-oroar-hogskolorna . Ökningen sägs inte kunna motiveras med att kontrollen har ökat i motsvarande grad och det största problemet är plagiaten.
Det har generellt blivit en uppstramning. Även om det kanske blivit lättare att ”klipp och klistra” så har det också blivit lättare att upptäcka plagiaten. Nu kan även gymnasieelever stängas av från sina studier på grund av fusk.
Lycka till!
Vi deltar i Webbstjärnans tävling! Anmäl dig du också!
cwasteson