Skip to content


Hörselskada

Mycket av vår kommunikation sker via talet. Hörselskador syns ofta inte, men för hörselskadade personer tar det mycket tid och kraft att försöka hänga med i vad som sägs. De kanske inte hör alla ord eller så distraheras de av alla ljud som en eventuell hörapparat fångar upp. Att inte hänga med i samtalen är jobbigt och det är lätt att känna sig dum.

Om en elev ofta frågar om, när man har hållit genomgångar, eller inte verkar lyssna utan är högljudd, överaktiv eller går in i sig själv, kan det bero på att han eller hon har en hörselskada. Hörselskador kan även uppstå när barnet är lite äldre. Att i skolan upptäcka hörselskador kan vara svårt, särskilt när barnet har andra modersmål än svenska.

De personer som har nedsatt hörsel kan ha nytta av den hjälp som jag har gått igenom under rubriken ”Läs- och skrivsvårigheter”, till exempel att ha tillgång till en dator och att få genomgångar i förväg. Dessa elever kan också ha nytta av Skype-samtal (samtal med bild, så att man kan se den som talar eller tecknar) och av att den som talar använder mikrofon.  Som lärare behöver man se till att alla (både läraren och eleverna) talar med ett lägre tempo. Dessutom ska man se till att den fysiska miljön är så tyst som möjligt.

Att tillsammans försöka skapa en tystare arbetsmiljö och att inte tala i mun på varandra, gynnar alla elever och lärare (och inte bara dem som har hörselnedsättningar).

Tre exempel
Att höra dåligt kan lätt leda till tråkiga missförstånd. Här kan du se två korta och tänkvärda exempel på detta:

I den här filmen får du pröva på hur besvärligt det kan vara att ta sig till en arbetsintervju om man har en hörselskada (jämför gärna med samma situation för en person med synnedsättning):

Stöd och hjälpmedel
Specialpedagogiska skolmyndigheten är ansvariga för Hörselboken, som är en handledning på webben. Där kan du få information och pedagogiska tips på hur man kan hjälpa personer med hörselskador.

I den här filmen ger Jari Linikko, Fil Dr i specialpedagogik vid Stockholms Universitet och SPSM, tips på vad man kan tänka på för att underlätta studierna för de elever som har hörselnedsättningar:

Ljudmiljön – vad ska man tänka på? from Margareta Hellstrom on Vimeo.

Samtal med bild kan vara mycket bra för elever som har hörselskador:

Bildtelefoni from Margareta Hellstrom on Vimeo.

Man kan spela in samtal som man har via Skype. Detta kan du läsa mer om här: Så spelar du in SkypesamtalTommy k Johanssons blogg (13/9 2010).

En lyckad jämförelse
På en kurs som jag just nu läser vid KTH, läste jag en mycket bra beskrivning av hur det kan kännas att ha en hörselnedsättning:

”Tänk dig att du talar i en telefon som har glapp. Du hör inte alla ord. Du måste be den andra ta om det flera gånger för att få ett sammanhang. Kanske blir det pinsamt att be den andra upprepa. Du försöker gissa och pussla för att förstå sammanhanget. Hur känns det? Hur länge orkar du koncentrera dig? Vad gör du då?

En hörapparat är inte en ersättning till hörsel. Den hjälper bara till att förstärka, där det går, de delarna i hörseln som är försämrade. Tänk dig att du sitter mellan två högtalare. Flera mikrofoner är riktade ut i rummet där du befinner dig. Alla ljud som uppstår blir förstärkta lika mycket ut i högtalarna. Du försöker att lyssna på vad en person säger, samtidigt som du hör alla andra ljud. Så är det att ha hörapparat, det är svårt att skilja ut bara ett ljud bland många.

Eller du tittar på en norsk nyhetssändning, fast utan ljud. Hur uppfattar du vad som förmedlas? Du använder det visuella för att hitta ett samband. Du förstår kanske på ett ungefär rubikerna som visas, beroende på hur bra du kan norska. Du ser en bild och försöker pussla ihop sammanhanget. Kanske de har textat nyhetssändningen på norska. Det blir ändå svårt att hänga med på allt som sägs, eftersom det inte är ditt modersmål. Vad skulle du velat ha för att ta del av informationen på ett mer effektivt sätt? Svensk text skulle säkert vara till stor hjälp, för det är ditt eget språk. Då kanske du kan få en uppfattning om hur det är att vara döv och ha teckenspråket som sitt huvudspråk.” (Kursen Digital kompetens II, KTH ht 2010).

Till slut en tänkvärd film som vänder på perspektivet:


2 Responses

Stay in touch with the conversation, subscribe to the RSS feed for comments on this post.

  1. hedvig says

    jag känner igen mig i det första gröna stycket där, det är precis så det känns, och även en annan jobbig sak, det är när man har missat något och frågar om, då suckar personen och säger ”det var inget” det är ett av dom taskigaste sakerna man kan säga till en som hör dåligt, då känner man sig till besvär, och om man inte frågar om kan det bli väldigt pinsamma missförstånd för att man gissar. jag har varit med om båda sakerna massor av gånger. vad ska man göra om man är till besvär om man frågar om, och om man inte frågar är man också dum och besvärlig.

    • cwaste says

      Hej Hedvig! Det låter som ett moment 22.
      Det händer mig ibland också när det är för mycket ljud runt omkring eller personen ifråga artikulerar för lite eller har en svår dialekt. När det blir mycket som jag inte hör eller förstår känner jag mig till slut så dum att jag inte vill fråga om fler gånger, men som du säger, det märks säkert ändå att man inte förstått …

You must be logged in to post a comment.



Hoppa till verktygsfältet